Utställning
Sommaren 1922 var det äntligen dags för bäverparet att flytta till sitt nya hem i Sverige. Den 3 juli 1922 sattes de två bävrarna tillbaka i trälådan och placerades på en hästvagn, med Sven Arbman som ansvarig.
Morgonen därpå flyttades de över till tåg. Därefter flyttades lådan över till en ångbåt. Dagen därpå var det dags för hästdragen vagn, bil och motorbåt genom det svårnavigerade landskapet.
Den 5 juli placerades lådan med bävrarna på en hög med hösäckar på hästvagnen så att resan inte skulle bli så skakig. Efter 7 km bytte de till motorbåt för att ta sig över en sjö. Ytterligare tre kilometer landvägen förde dem till en ny motorbåt och därefter blev det en släde dragen av en nordsvensk häst.
Det finns bäfver i Sverige, vild, fri, skandinavisk bäfver, sedan den 6 juni 1922 kl. 3,30 f. m.
Resan med bävrarna till utsättningsplatsen var så komplicerad att Eric Festin bestämde sig för att göra processen enklare i framtiden. När en ny hanbäver skulle sättas ut i Frostviken 1934 användes ett sjöflygplan på resan från Östersund till Leipikvattnet. Flygplan var en ganska ny teknik på den tiden – de första reguljära passagerarflygningarna i Sverige hade inletts mellan Stockholm och Gotland 1933. En av Sveriges första flygpassagerare var alltså en bäver! Det tog bara en timme och 45 minuter för planet att transportera bävern. Eric Festin satt i ett plan och bävern fanns i det andra. Detta var första gången i historien som ett flygplan användes för ett återintroduceringsprojekt.
