Vad har hänt sedan EU-valet 2019?

Sedan förra valet har EU och dess partner fått tampas med allt från coronakrisen till krig och konflikter världen över – inte minst kriget i Ukraina, på EU:s bakgård. 

Europaparlamentet har stått på Ukrainas sida allt sedan Ryssland satte igång sin fullskaliga och olagliga invasion av landet 2022. 

För att få fart på utvecklingen inom unionen igen efter pandemin lanseras stödprogrammet Next Generation EU, innehållande över 800 miljarder euro i stöd. Andra EU-program stödjer forskning (Horisont Europa), investeringar (InvestEU), utbildningsutbyten (Erasmus+) och hälso- och sjukvård (EU för hälsa). 

För att bekämpa klimatförändringarna antar parlamentet EU:s klimatlag, som förbinder EU att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser till noll senast 2050. Parlamentet godkänner ett EU-förbud mot engångsplast, och från 2021 och framåt får inga tallrikar, bestick, sugrör, ballongpinnar eller bomullspinnar av plast komma ut på marknaden i EU-länderna. 

Konsumentskyddet förstärks ytterligare. EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) träder i kraft, med höjda standarder för hur människors personuppgifter ska skyddas av företag som hanterar sådana uppgifter – vare sig företaget i fråga är baserat i EU eller inte. Rättsakten om digitala marknader kommer med tydliga regler för vad som gäller för stora nätplattformar, för att de inte ska kunna tvinga näringsidkare och konsumenter att gå med på orättvisa villkor. En rättsakt om digitala tjänster tillkommer för att skydda användare från skadligt och olagligt innehåll, göra marknadsplatser på nätet säkrare och plattformarna mer transparenta.  

Slutligen godkänner parlamentet världens första omfattande AI-lag, den så kallade rättsakten om artificiell intelligens. Den reglerar stora och kraftfulla AI-modeller för att undvika systematiska risker för unionen och för att skydda medborgarna och demokratierna mot missbruk av tekniken från offentliga myndigheters sida.