EU utvidgas: 2000-talet

Tolv nya länder går med i EU, euron blir officiell valuta och Lissabonfördraget undertecknas. Det är ett viktigt årtionde för EU. Vilka händelser motiverar européerna att rösta i det kommande EU-valet? 

2004: den största EU-utvidgningen

2004 slår rekord i antalet länder som deltar i ett EU-val. Tio nya länder deltar: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 

EU har mycket på dagordningen. EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som högtidligen proklamerades i december 2000, listar de grundläggande rättigheter och friheter som EU-medborgarna har.

2002 införs euron i tolv medlemsländer. 

Beslutsfattarna fokuserar på att ge unionen verktyg för att ta tag i framtida utmaningar. Med Nicefördraget 2001 reformeras EU-institutionerna så att det blir möjligt för EU att utvidgas till Östeuropa. Även Europaparlamentets medbeslutande befogenheter utökas. Parlamentets ledamöter tar en aktiv del i arbetet under det europeiska konvent som ska utarbeta ett utkast till konstitution för EU. Utkastet blir klart i juli 2003, men förkastas i folkomröstningar i två medlemsländer i maj respektive juni 2005. Ur allt detta uppstår istället Lissabonfördraget. 

2009: Finanskrisen slår till

EU-valet 2009 inkluderar för första gången Bulgarien och Rumänien, som gick med i EU 2007.

Valet kommer inte långt efter att finanskrisen drabbade världen 2008, och därför är ekonomin den största valfrågan, tillsammans med sysselsättning och socialt skydd. Klimatförändringarna och energin är också frågor som driver väljarna till valurnorna.

Parlamentet har antagit tjänstedirektivet, som är tänkt att öka utvecklingen av EU:s inre marknad för tjänster. Som medborgarnas röst i EU har parlamentsledamöterna spelat en viktig roll i att få till en överenskommelse om detta kontroversiella ämne.

Samtidigt har Lissabonfördraget ratificerats, och därmed har också EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna trätt i kraft. Nu behöver bara EU-länderna genomföra det som står i fördraget.

Europaparlamentet lanserar ett antal priser som ska stärka den europeiska andan. Sedan 2007 har LUX-publikpriset lyft fram filmer som tar upp centrala ämnen för den allmänna debatten i EU. Det europeiska medborgarpriset lanserades 2008 för att lyfta fram européer som gjort något exceptionellt. 2008 delades också Europeiska Karlspriset för ungdomar ut för första gången. Det ges till projekt som leds av ungdomar och som främjar europeisk och internationell samhörighet.